Anledningen att åka till Singapore var Fredriks och Elaines vigsel. Den hände på takvåningen till Hotel Scarlet mitt i stan. Restaurangen var egentligen stängd men öppnade bara för oss. Därför var hela taket vårt med utsikt över skyskraporna. Jag tog alla bilder, säkert hundra stycken på några minuter.

Strax nedanför i kvarteren ligger Chinatown som har ett mycket intensivt folkliv. Vi minglade ut bland folket efteråt. Staden är egentligen liten men har en stor befolkning som måste trängas ihop. Att åka taxi tar bara tjugo minuter från ena änden till den andra. I centrum finns flera etniska kvarter som Little India och Arab Street. Det sista gav ett mer öde intryck med Till Salu-skyltar och en stor men tyst moské.

Första dagen hade vi ett tips om en krog nära vårt hus. Vi tittade på kartan och det verkade enkelt med en kort promenad. Stället visade sig vara svårt att hitta så vi kom vilse. Vi fick vända och bestämde oss att gå exakt samma väg hem som vi kom. The Citylights Building, stället vi bodde på, var kvarterens högsta hus så när vi tittade bakåt över hustaken så hittade vi. När vi var tillbaka så tog vi istället en taxi och han körde rätt in i smeten. Det kryllade av folk och föraren blev verkligen nervös när vi närmade oss. Han pekade och sa: - Det är ditåt och jag vill inte köra på den gatan så ni får gå själv.. Vi klev ur och där låg ju stället. Ett turistigt ställe med indisk mat. Man kunde peka på foton så fick man nåt som gick att äta, helgott. En skylt på väggen sa att varje tisdag har man ätartävling med extremt kryddig mat och den som överlever hettan får sin portion gratis.

En annan dag tog vi T-banan (MRT) till Vivo Center, det stora köpcentret vid hamnen. Vi behövde ha lite grejer och fick tag i det vi skulle ha sen tittade vi på lastandet av containers från fartygen som pågick dygnet runt. En bar serverade tyskt öl sen åt vi thai när mörkret föll. En linbana gick till den andra ön mittemot. Olika passagerarbåtar lastade folk. Staden pulserar på detta vis. Inte längre exotisk utan snarare en vänlig stad.

På redden framför staden låg mängder av supertankers. Oljeterminalerna var enorma och vid horisonten österut syntes oljeborrplattformar till havs. Alla människor, även enkelt folk, verkade veta oljans betydelse. När det luktade fotogen i hotellrummet så visste man att det var städat. Om man gick på stranden kunde man få oljespill (black oil) på skorna. Ofta kunde det vara lite klumpar i tången som flöt upp. Hela tiden krattades stranden ren och det blev ett lastbilsflak fullt varje dag.

Denna strand ligger i Indonesien dit vi åkte veckan efter med snabbgående katamaran. Tvärs över vattnet till Bintan, en timmes tur, finns det badorter som påminner om dem vid medelhavet. Vi tog helt enkelt in.

På stranden finns ett näste för havssköldpaddor. Platsen är inramad med ett staket. Människor är inte hotet här, för folk är medvetna om risken. Däremot kan fasta fiskeredskap över hela världen vara ett hot. Sköldpaddan skadar sig på krokar eller får i sig plast då den jagar maneter och misstar sig på dem.

Detta är den på svenska s.k. Karettsköldpaddan på engelska Hawksbills turtle eller även kallad Leather Back turtle. Man känner igen den på ovanligt stora framfötter som ser ut som vingar och att den har spetsig näbb. Folk som bor där säger att den minskat så det finns många ungar som kommer från äggkläckninganstalter med insamlade ägg. Den blir en meter lång och finns i alla hav. Den skulle jag gärna ha tagit en titt på men det kom ingen då vi var där.

Inne i hotellets lobby finns en stor damm med färgglada fiskar. Men när vi stod och tittade på dem så var det en som var ovanligt grå. Det var en liten sköldpadda av annan art som simmade omkring. Så det finns flera sorter båda stora och små.

Naturen är som en liten djungel med fjärilar mitt i ansiktet. Elefanterna är insamlade och håller till i en park med skötare. Folk sa att det är bara i Thailand man får rida på dem, här tittar man. Vilda apor hoppar omkring, vi såg bara en, den satt på en av greenerna på ställets golfbana, där ingen verkade spela. Långa varanödlor kryper runt men de är skygga och långsamma. Ekorrar och trastar ser likadana ut som här men det finns några spektakulärt färggranna fåglar som man aldrig sett.

Lorem ipsum dolor si

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, se

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat.
More >>